Rör Inte Min Pistol!

Jag har aldring jobbat på julafton förut, men i år gorde jag det och vid tidpunkten då jag vanligtvis skulle sitt till bords, mumsa sill och köttbullar, stod jag och fotograferade en 35-årig man med sju 9 mm kulor i kroppen. En helt vanlig dag på jobbet, men oj vad trist det kändes just denna dagen – på självaste julafton.

Cuyahoga County har cirka 1.4 milijoner invånare (varav 400 000 i Cleveland) och antalet mord för i år ligger nu kring 150 personer. Av de här 150 har de flesta dött genom att bli skjuten. I hissen, på väg upp till obduktionsrummet, suckade jag till patologen, ”dom borde verkligen sluta med det här.” Han svarade, ”Det kommer aldrig att ta slut.”

Det är sant, folk kommer aldrig sluta att ha ihjäl varandra, men det får inte bli så vanligt att det hamnar att det inte ens hamnar i tidningen. Ett mord bör alltid hamna på första sidan. Så är det inte här och det känns som om man har gett upp.

”Pistoler dödar inte – människor dödar.”

Det är vapenlobbyns mantra och det är med de orden the National Rifle Association (NRA) lyckas få igenom lagar som t ex rätten att bära gömt vapen, vilken gäller i staten Ohio. Alla ska kunna gå runt med en pistol i fickan utifall att någon skulle attackera eller hota. På så sätt kan man försvara sig dvs skjut först så överlever du. Jag försöker att få in logiken i min skalle, jag försöker greppa om hur trängd jag skulle behöva vara för att dra upp en 9 mm pistol och skjuta någon. Kanske är det inte så mycket att tänka på i en situation som den, men jag kan inte förstå hur man kan tycka det vore en enkel sak. Men här, här tycker majoriteten att det är som det ska vara. Till exempel så hävdar vissa att skottlossning vid Virginia Tech University i höstas kunde stoppats om lärarna (eller andra elever) haft vapen och tidigt kunnat skjuta galningen.

Hela debatten baseras på det andra tillägget i konstitutionen:

” A well regulated Militia being necessary to the security of a free State, the right of the people to keep and bear Arms shall not be infringed.”

Otroligt nog kommer högsta domstolen någon gång nästa år att ta upp ärendet om vad en “Militia” egentligen är. Det är förta gången på ca 70 år som det rätten för var man att bära vapen kommer upp för diskussion. Ska bli intressant att höra. Tyvärr lär det inte bli någon ändring med domare som Antonin Scalia och Samuel Alito, men tid för debatt har i alla fall givits.

Morgontidningen

Vår morgonblaska här i Cleveland heter The Plain Dealer och den är sissådär bra. Sämre än Sydsvenskan men bättre än Östgöta Correspondenten -- om nu det säjer något. Vad den är bra på är att reta upp mig, och det redan innan jag fått min första svälj kaffe. Ack, ack ... Det är inte tidningens fel, utan Clevelands och allt runt omkring mig som jag inte begriper. Allt det här konstiga som sker i det här landet.

I morse stod det på framsidan: "Electronic vote plans under fire". För ett par veckor sedan skrev jag just om de elektroniska rösningsmaskinerna som dök upp efter det otroliga valet år 2000. Ni minns hur folk i Florida stod och försökte tolka hur folk hade markerat sina röster på kort och allt gick åt skogen. Rena cirkusen. Sedan dess har det spenderats miljontals dollar på att komma fram till ett bättre system. I Cleveland och Cuyahoga County har det spenderats 21 miljoner dollar på att köpa och installera touch-screen röstning. Nu har inte det funkat tllfredställande, så det lutar åt att man slänger ut de här maskinerna och istället skaffar optiska läsare till de gamla korten. Att man i Colorado sagt att just de maskinerna inte är bra verkar spela mindre roll.

USA är ett stort land med många människor. Jag glömmer lätt bort det när jag retar upp mig på byråkratin. Men ibland tycker jag det går för långt. Varför kan inte en -- EN -- instans komma underfund med vilken metod som är bäst för HELA landet? Varför måste det sitta tusentals människor runt om och klura ut samma sak? 21 miljoner dollar i Cleveland. Ni kan ju bara föreställa er hur mycket pengar det är i hela landet. Knas, tänker jag irriterat när jag denna morgon läser om det ännu en gång.

Regn

Det är inte enkelt att hålla igång konditionen den här tiden på året. Snö, is och nu regn - kallt regn. Inte helt lustigt att ge sig ut på en löprunda men som dom (vilket dom nu är) säger: det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder. Jag vet inte. just nu klingar den klyschan falskt i mina öron.

En annan sak som klingar falsk är det eviga tjatet om religion här. Den senaste veckan har diskussionen fokuserat på de republikanska presidentkandidaterna Mitt Romney och Mike Huckabee, som båda är djupt nedgrävda i bibeln. Romney är mormon, vilket han får farsvara hel tiden. Själv säger han att det inte kommer att ha någon inverkan på hur han kommer att sköta sitt jobb som president. Jag vet inte hur sant det är, men han låter i alla fall bra mycket vettigare än Huckabee som rent ut sagt att han inte tror på forsknig och vetenskap utan litar mer på biblen. "Vetenskapen ändras ju hela tiden. Det gör inte bibeln." Det är skrämmande att höra, inte minst för att han verkligen menar det. Kan ni tänka er hur läskigt det blir med en sådan ledare över världens mäktigaste nation? Jag kommer säkert att få annledning till att prata mer om Huckabee och religionen framöver.

Nu ska jag återgå till matchen Cleveland Browns - NY Jets. Bra mycket bättre än både det dåliga vädret och biblen.

Heldag med snö

Jaha, då var det dags -- snö. Vi har haft ett par gryn tidigare men inte alls som det som började under natten. Det kallas för en "clipper" -- snöoväder som kommer nordväst ifrån. Vanligtvis berörs vi mest av sjöeffektssnö dvs snö som plockas upp ur Lake Erie innan den frusit på. Själv, eftersom jag bor på den västra sidan av stan, klara jag mig undan rätt bra. Men öster om stan får dom rejäla högar från sjön. Effekten av sjön är så stor att Buffalo, stan ca två timmar nordöst om, tillhör de som får mest snö i landet.

Men idag är det som sagt en clipper. Ganska ok. Värre är det med en Alberta Clipper. Då dras det med urkall luft från provinsen Alberta i västra Kanada. Burr. Men som ni ser, världen är nu monochrome.

Cleveland Browns

Jag tror inte det spelar någon roll hur illa det är med Cleveland, hur lite hopp man har kvar att stan ska resa sig till något stort, man kommer alltid att gå man ur huse for sitt fotbollslag, The Cleveland Browns. Vi pratar amerikansk fotboll här -- rugby, kallar jag det och får onda blickar på mig. Hur kan man vara fanatisk över ett lag som har brun och orange som färg? Det tog flera år innan jag orkade sitta och verkligen se en match to TV; jag fattade inte reglerna och tyckte mest det var stiltje på plan. En hög stora karlar -- vad är det? Men som det tävlingsintiktade person jag är, kunde jag inte låta bli att kommentra, skrika och hurra. Även jag kunde förstå vilket håll bollen skulle åt och inte förren i år verkar den faktiskt gå åt Clevelands håll. Och vet ni, det är faktiskt ganska spännande! Och brunt och orange -- det är inte helt fel.


Jag nöjer mig dock med att se matcherna på TV. Stadion ligger nere vid sjön och eftersom säsongen är under hösten och till slutet av januari är det vidrigt kallt att sitta där i fyra timmar. Men ett riktigt fan, och många finns det, biter ihop och går dit.

Bilderna är från en match förra året och som ni ser tar man sin fotboll på fullaste allvar. Inga huliganer här inte -- fotboll är en folkfest.

Cuyahoga River -- floden som brann

Folk från förr minns Cleveland som staden med floden som brann. Det var den 23 juni, 1969, som lågor sköt upp ur Cuyahoga River, floden som delar staden i östra & västra sidan. Det redan usla ryktet om skitiga Cleveland bleve inte bättre av det här. Nu var ju inte det här första gången det brann. Samma sak, om än pga olika kemikalier, skedde 1868, 1883, 1887, 1912, 1922, 1936, 1941, 1948, and in 1952.

Floden ska enligt förstå-sig-påare vara betydligt renare idag, men man kan ju undra. Praktiskt taget mitt i city, och utmed floden, ligger stålverket Arcelor Mittal ur förskönar. 3.8 milijoner ton stål produceras här var år. Det ryker ur skorstenarna och ibland luktar det brännt i hela stan. Luften här här inte den bästa. Skulle vara inressant att testa folks lungor .... Undrar hur det är vid de svenska stålverken? Är dom renare eller är det lika illa?

Bilden ovan visar en av de karakterisktiska broarna som korsar Cuyahoga River. Bron höjs och sänks med hjälp av vikter i de två tornen när en båt måste passera under.

Voluntärarbete

Voluntärarbete -- finns det i Sverige? Ja, det gör det säkert även om jag inte kan påminna mig om någon som jobbat som voluntär. Kanske Röda Korset? Vem vet.

Här i USA gillar man voluntärarbete. En anledning är att institutioner inte har råd att ha betald personal -- vilket man inte har i Sverige heller -- men med några få betalda och fler frivilligarbetande kan man hålla allt från parker till muséer öppna. Sen har jag märkt att pensionärer och andra med mycket tid hjälper forskare med allt från övervakning till att katalogisera blommor och bin.

Själv hjälper till vid Cleveland Museum of Natural History med att fotodokumntera deras enorma insektssamling. Låter trist? Äsch, jag gillar att pilla med sånt här och jag tycker om att dokumentera konstiga saker. Sedan har jag full tillgång till forskare inom alla möjliga områden, så jag kan lära mig en massa utan att ha enorma krav. Sen, och det här är vikitgt i USA, det ser bra ut på min resumé. Att visa för andra att man är aktiv, att man tar initiativ -- det är vikigt. Och, framförallt, att hoppa in och hjälpa till med något man tycker är kul ett par timmar i veckan är ett utmärkt sätt att få utökad erfarenhet.

Så jag undrar, om jag kom hem till Sverige, skulle jag kunna göra samma sak? Skulle jag kunna komma till Naturhistoriska Museet och få tillgång till deras samlingar? Jag är inte så säker ...

Elektronisk röstning -- en riktig såpopera

Det är ofta jag undrar om amerikanerna verkligen kom iväg till månen eller om de där berömda bilderna från 1969 verkligen är tagna i en lada någonstans. Den eviga frågan om valmaskner är ett sånt månlandar-tillfälle.

Ni kommer ihåg år 2000, Florida och det manuella räknandet av röstkorten. Sen dess har varje stat, och varje county, försökt reda ut vilket röstningssystem som är bäst och det verkar som om man inte kommit ett dugg närmare en lösning. De flesta stater kastade ut hålkorten och har någon form av dator. I Cuyahoga County, Ohios folkrikaste kommun, står det en skärm där man trycker, en sk. touchscreen. Rösten hamnar i en databas (tror jag) och ett kvitto skrivs ut -- utifall datorsystemen skulle braka ihop. Låter ju bra, eller hur? Inte så. Nu i november var det lite småval här i krokarna; någon borgmästare här och där. I dag kan man läsa i tidningen att 20% av papperskvittona var oläsliga. 20%!!

Så här sa County Commissioner Jimmy Dimora om den saken: " "If it is as close as it's been for the last two presidential elections and it's that close again in 2008, God help us if we have to depend on Cuya- hoga County as the deciding factor with regard to making the decision on who the next president of the United States is."

Så ni ser, hur kan man klara av att föra folk fram och tillbaka till månen när man inte kan snickra ihop en röstmaskin som fungerar?

Ett helt år kvar till valet ... I sju år har det skruvats på de här maskinerna. Någon som tror det kommer att funka i november 2008?

Black Friday

Kalkonen har inte ens hunnit smälta förren en av amerikas absolut vikigaste händelser drar igång: Black Friday.

Black Friday kallas fredagen efter Thanksgiving när de amerikanska affärerna ska vända minuset i bokföringen till plus. Redan vid midnatt öpnnas dörrarna till många megaaffärer och lockade av så kallade "door-busters" har folk suttit i timmar utanför för att vara först in och få den där platt-TVn eller laptopen som säljs 50% billigare under den första timmen. I Cleveland satt 1000 personer och väntade på att dörrarn till JC Penny skulle öppna klockan 4 på morgonen. Enligt den lokala tidningen, the Plain Dealer, var det GPSer och mp3 spelare som lockade. Vad vet jag. Själv sov jag gott i min vara säng.

Det låter ju urlöjligt men för den amerikanska ekonomin är det här den viktigaste dagen på året. Nu får vi se hur mycket pengar folk har kvar i plånboken att spendera -- eller hur villiga man är att shoppa med kreditkortet. Om det visar sig att folk inte kan dra sitt strå til stacken och hålla ekonomin igång, ja då kommer det där otäka ordet 'lågkonjunktur' att sippra ut i nyheterna.

Är det inte lite konstigt, om man tänker riktigt noga, hur stabiliteten av samhället är uppbyggt på hur många prylar vi köper?

Helg i Cleveland

Cleveland är en sån där stad alla skojar om; en stad ingen säjer, "Oj, vad, kul det vore att bo i Cleveland." Lite som Eslöv. Att staden sen ligger i Ohio gör ju inte saken ett dugg bättre. Vem vet var Ohio ligger? Och vad gör man där? Själv har jag bott här i fyra år och inte kommit ett steg närmare svaren. Flera år i rad har Cleveland rankats etta på listan över USAs fattigaste städer (konkurrerar med Detroit där) och vi ligger på top-tio listan över brottlsighet. Den statistiken är ju inget man lockar folk med.

Trots allt negativt finns det dock en hel del som är otroligt bra. Landets bästa hjärtklinik, hur kan den finnas här? Silvio Berlosconi lyckades hitta hit för att få sitt hjärta fixat. Efteråt klagade på att sjuksjöterskora var fula, vilket kanske inte är så smart ifall han skulle behöva rensa ur pumpen igen.

Här finns ett underbart parksysten som kallas Cleveland Metropark, ett konstmuseum som heter duga och Rock 'N' Roll Hall of Fame med sin utmärkande arkitektur av I-M Pei (den samma gjorde pyramiden utanför Louvren).

Kanske kommer den här bloggen att reda ut röran i vad som är en typisk amerikans stad, en stad i mellanvästern långt från Manhattans puls och Hollywoods glamor. Det riktiga amerika, kallar vissa det. Vi får se.

Måste kila för det något jätte-amerikanskt är klart: kalkonen och Thanksgiving dinner.