
Att Cleveland är en stad i förfall är inget nytt – speciellt inte för folk som bor här. Politiker och folk i turistnärningen är naturligtvis inte snabba att erkänna det även om det bara är att ta en runda kring stan och det är genast svårt att ignorera eländet. Den franska nyhetsbyrån Agence France-Presse hade tydligen också hört att det finns massor av övergivna hus i Cleveland, för det var hit dom skickade en reporter för att belysa problemen med de sk ”sub-prime” lånen som till viss del anses vara orsaken till den ur-usla nationalekonomin. Så här skrev reportern:
”The streets are empty. Trash rustles down the road past rusted barbecues, abandoned furniture, sagging homes and gardens turned to weed.
This is Shaker Heights.”
Shaker Heights – det är Clevelands motsvarighet till ... Sundbyberg, och ni kan tänka er vad folk i Sundbyberg skulle säja om de jämfördes med, säj, Rinkeby. Det blev ett jäkla hallå i lokalblaskan. Själv tyckte jag det var jättkul för någonstans i det hela försvann faktumet att en reporter från Agence France-Presse valt just Claveland för att bekriva missär. Trots allt, även om man bor i Shaker Heights känner man av problemen.


Jag har själv suttit och grunnat på varför USA har de problem de har med just bostäder och en av anledningarna jag kan se är myten om den amerikanska drömmen. Enligt den drömmen ska man äga sitt eget hus. Att vara oberoende, det är viktigt. Nu har ju inte alla råd att äga sin bostad, men för den skull vill man inte sätta sig i en lägenhet. Istället hyr man ett hus.
Att hyra hus är otroligt vanligt – åtminstone här i Cleveland-trakten. Vi hyr själva och det är ju praktiskt att inte behöva oroa sig över underhåll och allt vad husägande innebär.
Problemet med hyresrätter, enligt min mening, är att ingen är riktigt sugen på att sköta underhållet. Det kan ju funka om hyresvärden är ett stort företag som inte gör annat än hyr ut, men här är det vanligtvis privatpersoner som köpt på sig vanliga hus. Ofta har ägaren fler en ett hus han eller hon hyr ut och ofta hyr de ut för att täcka kostande på det hus de själva bor i. Man vill få ut så mycket pengar som möjligt på hyran, men investera så lite som möjligt i underhåll. I en stad som Cleveland, där väldigt många hus är från 20-talet, skulle enorma investeringar behöva göras för att få ordning på husen. T ex kan ni tänka er enkelglas i fönstren i ett klimat där det idag är -10 grader? Nä, men eftersom ägaren inte själv bor i huset spelar det ingen roll eftersom hyresgästen får stå för uppvärmingskostanderna.
Så, drömmen om att äga sitt eget hus är ju jättefin, men om man inte tar hand om det man äger utan låter värdet falla – ja, då är ju ingen vits med att äga. Jag kan lova, att kvaliteten på de hus som finns i de gamla amerikanska städer aldrig skulle fungera i Sverige. Jag har hittills inte mött en svensk som köpt hus utan att det är en livstidsinvestering (sen kan det ju bli att man ändå säljer) men här behandlas ett husköp ungefär som ett bilköp. Inget konstigt – och om några år ska vi byta.

Om bostadsägaren inte lyckas betala sina lån tas, precis som i Sverige, huset över av banken eller annan långivare, men vem är sugen på att köpa ett nedgånget hus? Inte många och ett, tu, tre har huset fått fönstren sönerslagna, inredningen utriven och nu är det närpå omöjligt att sälja. Ett sånt "boarded-up" hus på gatan kan snabbt bli fler när värdet på de omgivande husen sjunker.
En ond, ond cirkel ... Husen på bilderna är från min granngata och har än så länge klarat sig från de värsta problemen -- de problemen Agence France-Presse var här och kollade in.