Getingsvärmen

När man kör in i en getingsvärm med bilen smattrar det till på rutan -- splatt, splatt, splatt -- och innan man hunnit fatta vad som hänt rinner en gul sörja utmed rutan. Jag råkade ut för det här en gång och jag kom att tänka på det när jag gick till jobbet i morse.

Klockan vad 7:59 när 412s buss stannade på Erik Dahlbergs väg, rakt över Lars Kagg skolan och Jenny Nyström skolan. Ur bussen släntrar en 20 sömndruckna tonåringar. Med hasande steg, händerna djupt nedstuckna i jackorna och en blick som fortfarande inte vant sig vid att fokus kan ligga längre bort än ögonlocken, masar flocken äver vägen.

Det ska noteras att det inte finns några övergångsställen vi just den här platsen. När jag kommer gående saktar bilarna, som rattas av sömndruckna kontorsråttor, in och släpper över flocken. Jag har sett det här samspelet flera gånger, men jag kan inte låta bli att fundera på vad som händer den dagen kontorsråttan försovit sig, har en tre-åring som vägrar gå till dagis och mötet -- det som började för 20 minuter sen ....

Getingsvärmen, tänker jag.